Autonoma leveransfordon – vad är de för sorts fordon och har det någon betydelse?

Projekt:

GLAD - Godsleverans under den sista milen med självkörande fordon

Sammanfattning:
I projektet GLAD – Godsleveranser under den sista milen med självkörande Jordon utforskas hur små autonoma leveransfordon, s.k. ADV (eng. Autonomous Delivery Vehicles) kan fungera som del i transportsystemet. Målet med GLAD-projektet är att ta fram en kunskapsbas om behovet och utmaningar för sådana fordon i Sverige inför en marknadsintroduktion. I projektet finns det flera arbetspaket som arbetar med olika utmaningar i relation till autonoma leveransfordon. För att utforska dessa frågor konkret har projektet utvecklat en prototyp av en ADV baserat på ett fordon som idag är klassad som en trehjulig moped, men som ADV kan det utvecklas till ett helt annat slags fordon.
Ett resultat från projektet är målsättningen att ADV:er ska kunna framföras på allmänna vägar samt hålla samma hastighet som övrig trafik för att undvika trafikfarliga situationer. Det betyder i detta fall att ADV:er ska kunna framföras i maximalt 70 km/timme. Maxlasten (vad fordonet max får lasta) beräknas totalt vara 500 kg. Resultatet baseras bl.a. på intervjuer med förare som idag kör små eldrivna leverensfordon, var och hur de använder fordonen samt hur de upplever dagens trafiksituationer.
Syftet med den här delrapporten är att identifiera hinder och möjligheter ur ett regulatoriskts perspektiv för att implementera ADV:er i Sverige på ett säkert sätt. Regler som kan påverka utvecklingen för ADV:er är t.ex. om de omfattas av maskindirektivet eller om de ska typgodkännas. Andra regler handlar om registreringsskylt, trafikförsäkring, var fordonen får framföras, körkortskrav etc. Gemensamt för regelverken är att de syftar till att åstadkomma ett säkert fordon utifrån faktorerna människa-miljö-teknik.
Efter en genomgång av befintliga regelverk ligger det närmast till hands att framtidens ADV:er utifrån de krav som ställts i projektet är 4-hjuliga tunga motorcyklar för godsbefordran som i sin tur ska typgodkännas. Ett fordon med den lastvikten (500 kg) och den hastigheten (max 70 km/h) kommer emellertid att ha mycket att bevisa utifrån ett säkerhetsperspektiv inför en typgodkännandemyndighet. Det är därför rimligt att anta att en marknadsintroduktion av sådana fordon ligger längre fram i tiden när tekniken utvecklats mer. Om kraven på hastighet i stället sänks t.ex. utifrån max 30 km/tim skulle det kunna klassas som ett motorredskap. Fördelen med motorredskap är att dessa ska CE-märkas utav tillverkaren, vilket i sin tur medför att de antagligen har en kortare tid till marknadsintroduktion eftersom tillverkaren inte behöver blanda in en typgodkännandemyndighet i processen.

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 464,3 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Kristina Andersson
Utgivare: RISE Research Institutes of Sweden
Utgivningsdatum: 2022-10
Diarienummer: TRV 2020/26017
ISBN: 978-91-89711-44-0
Antal sidor: 19
Språk: Svenska
Kontaktperson: Hamid Zarghampour, PLa1us