Intressentanalys av Sveriges hamninfrastruktur

Projekt:

Branschprogrammet hållbar sjöfart

Sammanfattning:
En välutvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för svenskt näringsliv såväl som för ett hållbart transportsystem. Det saknas likafullt kunskap om hur dagens hamninfrastruktur tillfredsställer samhällets behov nu och i framtiden. Med detta som bakgrund kartläggs i denna förstudie olika intressenters behov och önskemål. Vidare analyseras trender och framtida transportefterfrågan i termer av hur dessa kan komma att påverka Sveriges hamnar. Mer specifikt har tjugofyra intervjuer med hamnar, varuägare, rederier, speditörer, terminaloperatörer, hamnnära myndigheter samt regioner och kommuner genomförts. Vi har också gjort en genomgång av orsaken till den starka godsutvecklingen för sjöfart i Trafikverkets prognoser över godsvolymer år 2040 genom att titta på nedbrutna utdata och se hur dessa fördelar sig på olika varugrupper och hamnar.
Resultat från förstudien visar att svenska hamnar i det stora hela är duktiga på att förstå sina intressenter och se sin roll som en logistiknod i ett större transportsystem. För rederier, varuägare och speditörer ses effektivitet i hamnen i form av tillgänglighet, snabbhet, tillförlitlighet och kostnader som grundläggande behov. Det framkommer dock att det i stor utsträckning finns en överkapacitet i den svenska hamninfrastrukturen, vilket kan medföra svårigheter att på ett kostnadseffektivt sätt nå en hög servicegrad. Vidare är det flera intressentgrupper som menar på att det kan vara svårt att få loss personal efter normal arbetstid till en rimlig kostnad men att stuveriets villkor till stor del ligger utanför hamnens direkta kontroll.
Digitalisering och automatisering är trender som kan spela en stor roll för att kunna garantera en hög service till en rimlig kostnad. En annan faktor som kan påverka hamnens erbjudande är ökade godsvolymer eftersom detta kan skapa förutsättningar för ett ökat kapacitetsutnyttjande och därmed minskade kostnader. Många hamnar arbetar hårt för att öka sina volymer och det finns olika strategier för att lyckas med detta.
Enligt Trafikverkets prognoser kommer sjöfarten öka sina volymer med 64 procent år 2040. Resultat i studien som baseras på Trafikverkets basprognos visar att ökningar inom sjöfarten återfinns för varugrupperna malm och andra produkter från utvinning, produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske samt för varugruppen metallvaror. Prognosen visar även att sjöfarten beräknas förlora marknadsandelar när det gäller transporter av möbler och andra tillverkade produkter samt hushållsavfall, annat avfall och returråvara. Nynäshamn/Norvik väntas öka kraftigt medan hamnar i Stockholm hanterar något mindre godsvolymer under prognosåret. Göteborgs hamn är även i prognosåret störst sett till mängden hanterat gods. Mälarhamnarna, Köping och Västerås mer än fördubblar i termer av hanterat gods mellan basåret och prognosåret.
I sammanhanget är det viktigt att understryka att det finns stora osäkerheter i dessa prognoser. Framför allt saknas underlag som stödjer att sjöfartens konkurrenskraft ska komma att förbättras under prognosperioden. Dessa osäkerheter bekräftas även i intervjustudien och många respondenter anser att myndigheter behöver göra mer för att godset ska ta vägen via hamnarna, exempelvis se över nuvarande farledsavgifter, stuveriets villkor och lotsplikten.
Ett ytterligare led i att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga hamnar är kopplat till hållbarhetsfrågan. Det framgår i studien att hamnarna kommer behöva arbeta mer med klimat och miljö för att kunna tillmötesgå intressenters behov och önskemål. Ett omfattande omställningsarbete kräver dock delaktighet och engagemang från samtliga intressentgrupper och inte minst från myndighetshåll.

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 2 156,9 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Linea Kjellsdotter Ivert, Axel Merkel & Joakim Kalantari VTI samt Vendela Santén, Martin Svanberg och Sönke von Wieding SSPA
Utgivare: Lighthouse
Utgivningsdatum: 2021-09
Diarienummer: TRV 2019/27023
Antal sidor: 55
Språk: Svenska
Kontaktperson: Charlott Andersson, PLa1us