Säkerhetsmål i tunnlar

Projekt:

Säkerhetsmål för tunnlar del 1 och del 2 inkluderande undermarkstationer

Sammanfattning:
Risktec Projektledning har tillsammans med COWI fått i uppdrag av Transportstyrelsen och Trafikverket att ta fram denna rapport om Säkerhetsmål i tunnlar.

Transportstyrelsen kan samordna och ge förslag på säkerhetsmål för trafikslagen väg, järnväg, tunnelbana och spårväg. Det är möjligt genom att Transportstyrelsen har ett
trafikslagsövergripande ansvar och även ett bemyndigande enligt plan- och byggförordningen. Det har inte varit möjligt tidigare, då ansvaret var uppdelat på bland andra kommuner, Vägverket, Banverket och Boverket.

Krav på utformning av tunnlar och, i viss omfattning, krav på riskanalys finns idag för tunnlar, men krav på säkerhetsmål saknas. Kraven ger utrymme för tolkning i samband med projektering och förvaltning. Osäkerhet kan uppstå om vilka mål som ska uppnås, och olika risknivåer kan bli resultatet när kraven tillämpas i olika projekt.

Mot denna bakgrund genomförde Transportstyrelsen 2015 - 2016 ett FoI-projekt som
redovisas i rapporten ”Säkerhetsmål för trafikanter i väg- och spårtunnlar” . En fortsättning på detta projekt initierades av Transportstyrelsen och Trafikverket under 2018 med målet att föreslå en väl avvägd lägsta acceptabel säkerhetsnivå för vägtunnlar, järnvägstunnlar, tunnelbanor och spårvägstunnlar, baserat på en risk- och samhällsekonomisk analys, samt att koppla dessa säkerhetsmål till en lämplig verifieringsmetod.

Föreliggande rapport redovisar förslag till verifierbara säkerhetsmål med tydlig koppling till samhällsnyttan. Rapporten tar utgångspunkt i den tidigare rapporten och prövar de slutsatser som drogs där. Projektresultatet ska kunna användas av Transportstyrelsen som underlag till krav och råd i kommande föreskriftsarbete om säkerhet i tunnlar.

Arbetet omfattar endast krav för nya tunnlar och är inriktat mot tunnelspecifika olyckor, det vill säga de som endast kan orsakas i tunnlar och de som kan orsakas var som helst men vars följdkonsekvenser blir särskilt allvarliga i tunnlar.

Projektet har funnit att det kvantitativa säkerhetsmål som uttrycktes i föregående rapport i ett F/N-diagram är väl avvägt vad gäller övre och nedre acceptansnivå. Det gäller även avvägandet att exkludera olyckor med få omkomna. Däremot har arbetet till skillnad mot tidigare rapport visat att osannolika händelser med många omkomna inte bör exkluderas.

Slutsatserna av arbetet är att det finns möjligheter att införa ett gemensamt säkerhetsmål. Därutöver konstaterar vi att befintliga regler för tunnlar för väg, järnväg, tunnelbana och spårväg bör kunna utnyttjas som basstandard.

Rapportens förslag till säkerhetsmål uttrycks som:

Risken vid färd i tunnel för väg, järnväg, tunnelbana och spårväg ska vara likvärdig, uttryckt som risk att förolyckas per personkilometer.

Förslaget är att säkerhetsmålet uttrycks som krav på en föreskriven övre acceptansnivå i ett F/N-diagram, med en fiktiv startpunkt F=1*10-4 per miljon personkilometer vid N=1 och lutning -1. Det kan med fördel kompletteras ett allmänt råd som avgränsar målet att gälla olyckor med 3 eller fler omkomna samt att mellan den övre acceptansnivån och en definierad nedre acceptansnivå ska ytterligare säkerhetsåtgärder utvärderas med stöd av kostnads-nyttoanalys.




Uppdragsnamn: Säkerhetsmål i tunnlar Uppdragsnummer: 100279 Datum:2019-06-20 Sida: 3 av 57





Som anges i CSM-RA-förordningen kan säkerheten ofta baseras på krav och regler för
utformning, jämförelse med referensobjekt eller beräknad risk. Denna rapport anger ett
förslag till nivå för den sistnämnda principen. Förslaget i rapporten är att säkerhetsmålet bör
verifieras med kvantitativ analys för tunnlar längre än 500 meter. För tunnlar kortare än 500
meter bedöms säkerhetsmålet kunna uppfyllas om tunneln utformas enligt krav i nu gällande
regelverk, utan ytterligare analys.
Den första frågan som bör ställas är således om den aktuella tunneln omfattas av krav på
verifiering av att säkerhetsmålet är uppfyllt. Om frågan besvaras med nej, tillämpas
basstandard för utformning av tunnelns säkerhetskoncept. Om svaret är ja ska, utöver
tillämpande av basstandard, en kvantitativ analys utföras och behovet av ytterligare åtgärder
bedömas med stöd av säkerhetsmålet uttryckt i F/N-diagram. För att kunna beräkna riskens
storlek behöver detta göras enligt en vedertagen metod. Exempel på vedertagna metoder ges i
Boverkets rapport, Riskanalysmetoder och Trafikverkets rapport, personsäkerhet i
järnvägstunnlar.
• Om den beräknade risken är låg, under ALARP-området, krävs inga åtgärder.
• Om risken är inom ALARP-området, ska de åtgärder tillföras som kan bedömas
kostnadsnyttiga.
• Om risken är högre än ALARP-området, ska åtgärder tillföras oavsett kostnad
Bedömningen är att utifrån befintliga regler och krav på att underskrida föreslagen övre
acceptansnivå, så bör ytterligare åtgärder vidtas om de är samhällsekonomiskt försvarbara. Då
erhålls en tydlig koppling till samhällsnyttan, och hänsyn tas till varje tunnels unika
förutsättningar. I rapporten föreslås det att metodiken som bör följas är ASEK vid värdering
inom ALARP. Då ASEK är en resurskrävande metod ges även förslag på en metod för förenklad
analys av identifierade åtgärder där en relativ eller kvalitativ bedömning av kostnader och
nyttor kan göras. Detta för att kunna göra en initial bedömning och värdering mellan flera olika
åtgärdsförslag.

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 2 221,8 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Oskar Jansson, Bo Wahlström, Göran Davidsson (Cowi)
Utgivare: RiskTec Projektledning & COWI
Utgivningsdatum: 2019-06-20
Diarienummer: TRV 2018/91615
Antal sidor: 57
Språk: Svenska
Kontaktperson: Henric Modig, IVtt5 och Per Vedin, PRpnp