Forskning och Innovation

Projekt:

Fit-for-duty test för att bedöma trötthetsnivån hos förare

Sammanfattande resultat av projektet:
En vetenskaplig artikel är inskickad till Transportation Research. Här kommer dock urplock ur den svenska sammanfattningen: Trötthet i trafiken orsakar 10-20 % av alla olyckor och effektiva motåtgärder krävs för att komma tillrätta med problemet. Räfflor på vägarna, aktiva förarstöd i bilarna och reglering av yrkestrafikens kör- och vilotider är några exempel på åtgärder som finns redan idag. Varken förarstöd, räfflor eller reglering av körtider kan dock förhindra att förare kör trötta. Föraren måste själv ta beslutet att stanna när hon/han är trött. Ett enkelt verktyg som kan hjälpa bilförare att se hur trötta de är (eller hur trötta de kommer att bli) är den så kallade Zzztickan som tagits fram av Länsförsäkringar. Zzztickan baseras på Stressforskningsinstitutets modell för vakenhet där de tre grundläggande faktorerna tid på dygnet, antal vakna timmar och antal sovda timmar används för att förutsäga vakenhetsnivån hos en individ (Åkerstedt et al., 2004). Modellen kan ses som ett exempel på ett sömnighetstest och skulle ur ett mer strategiskt perspektiv avgöra hur lämpad man är att köra bil. För att ett sådant test ska kunna ge mer än generella råd behöver det dock kompletteras med mätningar som tar hänsyn till individvariationer. Exempel på mått som relaterar till trötthet är pupillometri och ögonrörelser. En genomgång av tillgänglig forskning indikerar att när man blir tröttare så sjunker sackadhastigheten (Zils et al., 2005), sackaderna fördröjs (Bocca and Denise, 2006), man blir sämre på att följa rörliga objekt med blicken (Fransson et al., 2008; Porcu et al., 1998), pupillen drar ihop sig långsammare när det blir ljust (Rowland et al., 2005) och ögonen får en tendens att “vandra iväg” (Åkerstedt and Gillberg, 1990). Resultaten pekar dock åt olika håll i olika studier och det är inte uppenbart vilka ögonrörelser som verkligen påverkas av sömnighet (Fransson et al., 2008). Syftet med det här projektet är dels att undersöka vilka ögonrörelser som påverkas av sömndeprivering hos bilförare och dels att ta fram ett sömnighetstest/verktyg som kan användas för att bedöma och predicera förares trötthet. Testet bygger på en Stressforskningsinstitutets vakenhetsmodell som kompletteras med ett enklare prestationstest av förarens ögonrörelser. Metod Tjugofyra personer deltog i studien. När de kom till VTI på morgonen skulle de vara utvilade. Försöket pågick sedan under närmare ett dygn och tanken var att de skulle bli mer sömniga ju längre experimentet pågick. Under dygnet samlades data in till sömnighetstestet vid fyra tillfällen; på förmiddagen, på eftermiddagen, sent på kvällen och tidigt på morgonen. Efter vart och ett av de första tre mättillfällena genomförde deltagarna en ca två timmar lång motorvägskörning. Subjektiva sömnighetsskattningar (Karoliska Sleepiness Scale, KSS) gjordes av förarna dels precis före ögonmätningarna och dels var femte minut under körningen. I resultaten som presenteras nedan används även en förenklad tregradig KSS-skala vid sidan av den vanliga niogradiga skalan. Ögonrörelsemätningarna pågick under tjugo minuter och gjordes med hjälp av en högupplöst ögonrörelsekamera. Försöksdeltagaren placerades framför en datorskärm där en markör visades mot en enfärgad bakgrund. Markören rörde sig enligt ett förutbestämt mönster och försöksdeltagarens uppgift var att följa den med blicken. Ett antal olika testsekvenser användes för att mäta olika parametrar hos ögonrörelserna: • Sackad-test: Markören hoppar från sin utgångsposition mitt på skärmen till en ny position och det gäller att flytta blicken till den nya positionen så snabbt som möjligt. Sackadens, alltså ögonförflyttningens, hastighet, fördröjning, noggrannhet etc. mäts. • Antisackad-test: Markören hoppar från sin utgångsposition mitt på skärmen till en ny position och det gäller att flytta blicken i motsatt riktning så snabbt som möjligt. Sackadens hastighet, fördröjning, noggrannhet etc. mäts. • Smooth pursuit-test: Markören rör sig, antingen horisontellt fram och tillbaka över skärmen eller i ett sinusmönster, och det gäller att följa den med blicken så nog som möjligt. Avvikelser från markörens bana mäts. • Pupillometri-test: Markören ligger fast på sin position mitt på skärmen men färgen på markören och bakgrunden skiftas från mörk till ljus. Pupillens respons på ljusförändringen mäts. • Fixations-test: Markören ligger fast på sin position mitt på skärmen och det gäller att fixera blicken på pricken. Avvikelser registreras. Antagandet är att prestationen på de olika testen försämras i takt med att försökspersonen blir sömnigare. Totalt har 47 olika ögonparametrar undersökts. Resultaten kommer att publicera i vetenskaplig artikel.