Portfölj
105:
Mer nytta för pengarna
Syftet med
portföljen
(utdrag ur inriktning för Forskning och Innovation)
Ökad effektivitet i verksamheten ger oss bättre förutsättningar att klara våra verksamhetsmål och att fördela resurser till områden där de ger störst samhällsnytta. Det innebär att välja de lösningar som är mest effektiva ur ett samhällsperspektiv, optimera och ha kontroll över den interna verksamheten samt agera affärsmässigt som en kompetent beställare och ge leverantörsmarknaden rätt förutsättningar. Våra arbetssätt ska vara resultatorienterade, vilket innebär att Trafikverket ska leverera rätt tjänster i rätt tid på ett kostnadseffektivt sätt vilket kräver en ständig utveckling av den interna effektiviteten.
Trafikverket har i enlighet med Förordningen (2010-185) med instruktion för Trafikverkets ansvar för den långsiktiga planeringen för de fyra trafikslagen. Därmed har vi ett helhetsperspektiv som skapar goda förutsättningar för oss att vara en aktiv part i samtliga skeden av samhällsutvecklingen. Det finns förbättringsområden i dagens planering när det gäller samordning, helhetssyn, dialog med användarna och fokus på samhällsutveckling. Integrering av järnväg, väg, luftfart och sjöfart i den trafikslagsövergripande planeringen kan förbättras. Ledtiderna för planering och genomförande är ofta långa, vilket gör att det tar lång tid att få angelägna åtgärder genomförda.
Fyrstegsprincipen ska vara en grundläggande princip i planeringen. Den innebär att vi i första hand ska överväga och pröva åtgärder som kan påverka tranportbehovet och valet av transportsätt, i andra hand åtgärder som leder till effektivare användning av befintliga trafikanläggningar och fordon, i tredje hand förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig infrastruktur och i fjärde och sista hand nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.
Den första januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Det nya regelverket har föregåtts av propositionen Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop 2011/12:118). Ett av huvudsyftena med den nya lagstiftningen är att infrastrukturplaneringen ska förenklas. Den nya planeringsprocessen kring infrastrukturprojekt ställer utökade krav på analysmetodiken och beslutsunderlagen i form av verktyg som kan användas i olika skeden i planeringsprocessen exempelvis åtgärdsval med ibland enklare effektsamband och nyckeltal och i senare skeden mer precisa analysmetoder. Därför kommer det sannolikt att finnas ett behov att övervaka och följa upp de åtgärdsvalsstudier som genomförs under de kommande åren för att bedöma vilka behov av metodstöd som uppstår.
Trafikverket ansvarar för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet, inklusive efterkalkylering och successiv kalkylering.
Steg 1 och 2-åtgärder innefattar styrmedel och policyåtgärder av olika slag. Ekonomiska, administrativa och informativa styrmedel kan påverka både efterfrågan på transporter i grunden och hur efterfrågan fördelar sig på olika trafikslag. Beslut om styrmedel fattas ofta på den politiska nivån, men i vissa fall kan beslut fattas av berörd myndighet. Ett specifikt styrmedel är kapacitetstilldelning på järnväg som görs av Trafikverket men styrs av politiskt beslutade principer. Principerna och genomförandeprocessen har betydelse för på vilket sätt järnvägens infrastruktur kommer att utnyttjas. För att bättre kunna bedöma effekterna av steg 1 och 2 åtgärder finns ett behov att ta fram väldokumenterade effektsamband.
Trafikverket är också den dominerande beställaren av infrastruktur och det sätt på vilket vi agerar har mycket stor betydelse för produktivitet och innovationskraft i anläggningsbranschen. Utgångspunkten är att Trafikverket ska specificera egenskaps- och funktionskrav och överlåta åt marknaden att ta fram tekniska detaljlösningar. Metoder att beskriva, upphandla och följa upp infrastrukturens funktionalitet på produktnivå är ett mycket viktigt medel för att möjliggöra detta. Standardisering och funktionskrav för produkter skapar ett incitament för utveckling och ökad produktivitet.
Att uppnå ett industriellt tänkande som genomsyrar hela byggprocessen från tidiga skeden till förvaltningsskedet är en viktig förutsättning för en långsiktig och kontinuerlig produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen. Viktiga delar i ett industriellt tankesätt är processutveckling, produktutveckling och utveckling av effektivare produktion. Viktiga medel för industriellt tänkande är kommunikations- informationsteknologi, BIM (bygginformationsmodeller), kundfokusering och Lean.
Affärs- och upphandlingsformer som på ett transparent sätt medför att marknadens resurser kan nyttjas på det mest effektiva sättet i Trafikverkets projekt är en viktig förutsättning för att renodla beställarrollen och öka produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen, där inte minst en utveckling av ”innovationsupphandling” kan skapa goda förutsättningar.
Portföljen ska skapa mer nytta för pengarna genom att:
•Utveckla metoder och underlag för planeringsprocesserna så att de optimala åtgärderna ur ett samhällsperspektiv kan föreslås och väljas.
•Öka den interna effektiviteten bl.a. med avseende kostnader.
•Medverka till att Trafikverket som beställare skapar förutsättningar för ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen.
•Öka kunskapen om hur styrmedel kan användas för ett mer effektivt utnyttjande av transportsystemet.
Portföljledare
Marie Fridolin