Portfölj
1004:
Vägnät för hållbar tillväxt
Allmänt
Nedan redovisas det behov som är mest angeläget på 1-3 års sikt. Det är detta behov
som är vägledande för de
FUD-ansökningar
som
Trafikverket
önskar i denna omgång.
Mål
Följande mål har, i enlighet med bl.a. Strategisk plan för Vägverket 2005-2014, lyfts fram för de närmsta åren:
• Tillgängligheten för medborgare och näringsliv till målpunkter ska successivt förbättras.
• Kvaliteten i det svenska transportsystemet ska successivt förbättras.
• Antalet dödade i vägtrafikolyckor ska fram till år 2007 minska med 20 personer per år till följd av åtgärder vägmiljön.
• Miljöer i tätorternas vägsystem som upplevs som hotfulla ska minska.
• Förutsättningar för effektiva näringslivstransporter och arbetspendling i tätorter ska förbättras.
• Kunskap om tillstånd och effekter av olika åtgärder i vägtransportsystemet samt metoder för mätning och uppföljning av de transportpolitiska målen ska utvecklas.
• Vägverket ska skapa förutsättningar för att successivt höja kvaliteten i det svenska transportsystemet genom att lyfta fram den samordnade helheten av funktion, brukbarhet, trafiksäkerhet, god gestaltning, teknik och kostnadseffektivitet.
• Förståelsen för samband mellan vägtransportsystemets utformning och omgivande kultur- och naturmiljöer utvecklas.
Förväntat resultat
Generellt gäller inom området att fokus skall ligga på hur den konkreta fysiska miljön är organiserad och utformad. Kunskapen om samspelet mellan människans beteende och vägnätets utformning ingår också. Ett kännetecknande drag för utvecklingsområdet är att den koordinerade helhet, som vägmiljön utgör, är i fokus, och att samverkan mellan å ena sidan planerings- och vägutformningsfrågor och å den andra sidan effektiv och hållbar tillväxt skall stödjas av kunskapsutvecklingen.
De projekt som redan löper inom området behöver kompletteras med projekt med följande inriktning:
Ökad kunskap om vägmiljöns betydelse för attityder, förhållningssätt och beteende.
• Exempel på frågeställningar är hur upplevelse, uppmärksamhet, hastighet och beteende påverkas av väg- och gatuutformning och dess inpassning i landskap och stadsrum.
• Speciella krav på väg- och gatuutformning med koppling mot jämställdhetsmålet. Med avstamp i genomförd och pågående forskning om hur kvinnor och män förhåller sig till olika utformningar av vägsystemet komma med konkreta förslag på hur råd och riktlinjer för väg- och gatuutformning kan förändras för att tillgodose de behov som finns.
Ökad tillgänglighet, trygghet och kvalitet för barn, äldre och funktionshindrade samt gående och cyklister
• Exempel på aktuella frågeställningar är:
o Hur de olika gruppernas till viss del motstående behov ska sammanvägas
o Utformning för funktionshindrade kontra krav på estetisk utformning
o Vad betyder utformningen för äldre och funktionshindrades inskränkningar i vägval eller utestängande från vägtransportsystemet
o Bättre lösningar för funktionshindrade vid korsningar, rastplatser och terminaler
o Systemlösningar för barns skolvägar
o Funktionell utformning av vägmiljön för oskyddade trafikanter under alla årstider
Bättre kunskap om effektsamband och beräkningsmetoder för investeringar i vägnätet
• Exempel på aktuella frågeställningar är:
o Förbättrade modeller för effektberäkning i tätortsmiljö
o Effektsamband för gående och cyklister
o Möjligheten att beskriva jämställdhetseffekter av väginvesteringar.
Ökad kunskap om hur miljöfrågor kan hanteras i utvecklingen av vägtransportsystemet
• Kunskap och metoder för att beskriva och värdera landskapets natur- och kulturmiljö, formulera mål, bedöma effekter och konsekvenser samt utveckla effektiva fysiska åtgärder för att vidmakthålla och utveckla väglandskapets kvaliteter vad avser natur- och kulturvärden
• Utveckla effektiva fysiska åtgärder för att mildra negativa miljöeffekter
• Utveckla arbetssätt och metoder för att integrera hanteringen av natur- och kulturmiljöfrågor i Vägverkets processer
Portföljledare
Peter Palholmen