The Transformative Role of Floating Container Terminals in Sustainable Supply Chains and Climate Resilience

Projekt:

Sea Tech Floating Terminal (STFT)

Sammanfattning:
Under 1400-talet var Rotterdams hamn en liten fiskehamn och Idag är Rotterdams hamn nummer tio på listan över de få hamnar i världen som kan ta emot Ultra Large Container Vessels (ULCVs),
de allra största containerfartygen. Handel är ryggraden i många ekonomier och den fortsatta globaliseringen pekar på att ULCV:er bara är i början av sin utvecklingsresa.
Det uppskattas att ca 80–90% av den globala handeln färdasöver haven. Det förväntas att nästa generation av de stora containerfartygen kommer att nå upp till 30 000 TEU. Det finns många fördelar med att använda de riktigt stora containerfartygen ochkostnadsbesparingar med upp till 30 % är en av dem som uppnås genom effektiviteten hos de moderna ULCV:er.
Detta kräver dock tillräckligt med hamnar som kan hantera det djup som fartygen behöver, som också kan leverera de tekniska kraven på långa kajplatser, samt erbjuda tillgängliga tjänster som
dessa fartyg kräver. Under sommaren 2024 var det upp till 30 dagars väntetid för att få tillgång till hamn i Singapore, en av världens största omlastningshamnar. Detta översätts till enorma
kostnader både finansiellt och miljömässigt.
Bristen på tillräcklig modern hamninfrastruktur utgör ett stort problem och bara att upprätthålla nuvarande verksamhet kommer till hög kostnad utifrån flera perspektiv. Det är också så att
morgondagens hamnar måste kunna spela sin roll i övergången de nya kraven på fossilfria energilösningar. En lösning på den nuvarande inlåsta infrastrukturen med landfasta hamnar är att
lägga till kapacitet genom ett system av flytande containerterminaler (FCT) med fokus på omlastning, såsom ”The Sea Tech Floating Terminal” (STFT), till försörjningskedjan. I april 2023 samarbetade RISE och Sea Technology och fick medel av Trafikverket för att utforska vilken roll FCT kan spela för att framtidssäkra global handel, den gröna energiövergången, med särskild hänsyn till svensk handel och Sveriges position i Nordeuropa. Tajming är en avgörande aspekt när det gäller att implementera ny och innovativ teknologi.
Efter att ha djupdykt i intervjuer med intressenter har vi upptäckt många intressanta aspekter. Vår slutsats är att regelverket, riskminimering i kombination med tydliga affärsmöjligheter samt ett betydligt förbättrat miljöavtryck pekar på att tiden för FCT är här, med tanke på både utmaningar och möjligheter. Denna rapport utforskar sjöfartsindustrins intresse och försiktiga optimism när det gäller FCT med betoning på potentiella fördelar och utmaningar. En genomgång av litteratur och intervjuer lyfter fram nyckelfaktorer som säkerhet, ekonomisk bärkraft och trovärdighet som exempel på hinder för genomförande. Sverige, särskilt västkusten, skulle kunna dra nytta av FCT för att hantera logistiska utmaningar i Nordeuropa.
Till exempel skulle en FCT som STFT i Kattegatt kunna mildra trängseln på vägtransporter, öka kapaciteten för Göteborgs hamn utan muddring och optimera godstransporter med fullt lastade
ULCV:er för att överföra last till federfartyg. FCT skulle därmed potentiellt kunna stärka de nordiska och baltiska försörjningskedjorna, öppna nya rutter och främja gröna initiativ, som havsbaserad vindkraftsproduktion. Sammanfattningsvis, begränsningarna med landbaserade hamnar, såsom Rotterdams hamn och flera andra, i kombination med växande ULCV-storlekar,
handelskrav, befolkningstillväxt och miljöregleringar, understryker behovet av transformativ infrastruktur. FCT skulle kunna spela en avgörande roll, och erbjuder ett hållbart, flexibelt alternativ och tillägg till traditionella landfasta hamnar.
Med gynnsam tajming medregelverkoch miljömässiga drivkrafter på plats, presenterar FCT som STFT en genomförbar lösning för att möta utvecklande behov i försörjningskedjor.

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 1 428,0 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Therese Lundquist
Utgivare: Seatech
Utgivningsdatum: 2024-12-10
Diarienummer: TRV 2022/108064
Antal sidor: 53
Språk: Engelska
Kontaktperson: Charlott Andersson, PLa1us