Verksamheters trafiksäkerhetspåverkan som en del i hållbarhetsarbetet - Slutrapport från FOI-projekt

Projekt:

Verksamheters trafiksäkerhetspåverkan som en del i hållbarhetsarbetet

Sammanfattning:
Trafiksäkerhet är en del i hållbarheten genom Agenda 2030. I denna rapport presenteras resultaten från ett FOI-projekt som handlar om att fånga den outnyttjade trafiksäkerhetspotential som finns genom att arbeta med verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Vikten att privata och offentliga aktörer tar sitt ansvar för trafiksäkerheten, och inkluderar trafiksäkerhet i sin hållbarhetsrapportering, pekas ut i FN-resolution 74/299 som antogs 2020.

Genom att de allra flesta verksamheter genererar resor och transporter, har verksamheterna en trafiksäkerhetspåverkan för såväl medarbetare och de närmsta intressenterna som för
samhället i stort. Hållbarhetsarbete/-redovisning är ett relevant sammanhang för att arbeta för ökad trafiksäkerhet för alla företag som har trafiksäkerhet som väsentlig hållbarhetsfråga, vilket i praktiken torde vara de flesta företag. Det gäller särskilt företag som måste hållbarhetsredovisa enligt årsredovisningslagen, men också de företag som bedriver hållbarhetsarbete och tar fram årlig redovisning utan att vara skyldiga att göra så enligt lag.

Integreringen av trafiksäkerhet i hållbarhetsarbete/-redovisning möjliggör att de synergier som finns mellan trafiksäkerhet och andra hållbarhetsmål fångas. Man undviker såväl suboptimering som ”dubbelarbete” genom att ”koppla på” trafiksäkerhet i det man ofta redan gör. Att integrera trafiksäkerhet i hållbarhetsarbete/-redovisning blir ytterligare incitament att arbeta med trafiksäkerhet och bidrar också till att lyfta upp trafiksäkerhet på ledningsnivå tillsammans med företagens andra väsentliga hållbarhetsfrågor.

Då det finns relativt begränsad kunskap och erfarenheter när det gäller att arbeta med verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom hållbarhetsarbete/-redovisning har projektet anammat en explorativ ansats. Syftet med projektet är att undersöka nuläge, behov, drivkrafter och potential vad gäller verksamheters trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbete/-redovisning. Intervjuer gjorts med 22 verksamheter (företag,
organisationer och myndigheter) från tre huvudsakliga kategorier: (1) transportföretag, (2) företag som säljer/tillverkar säkerhetsrelaterade produkter respektive (3) övriga företag.
Granskning har också gjorts av företagens hållbarhetsredovisningar för 2020.

I intervjusamtalen är det tydligt att många företag inte ser trafiksäkerhet som en hållbarhetsfråga. För de intervjuade transportföretagen ligger detta synsätt närmare till hands och därmed också att integrera trafiksäkerhet i sitt hållbarhetsarbete/-redovisning. Det finns exempel på transportföretag som inkluderar trafiksäkerhet i de hållbarhetsredovisningar som studerats, till exempel Schenker och Närke Frakt redovisar relativt utförligt hur de arbetar med sin trafiksäkerhetspåverkan. Det finns också exempel på transportföretag som inte alls behandlar trafiksäkerhet i hållbarhetsredovisningen.

Utöver transportföretagen ser även de företag som tillverkar/säljer säkerhetsrelaterade produkter trafiksäkerhet som en hållbarhetsfråga. Dessa företag lyfter främst fram sin positiva trafiksäkerhetspåverkan genom sina produkter, men kan också resonera om sin negativa trafiksäkerhetspåvekan genom verksamhetens produktion och logistik.

För övriga företag blir det uppenbart att det behövs insatser för att företagen ska börja tänka i dessa banor om trafiksäkerhet. För dessa företag är det nära till hands om att prata om trafiksäkerhet som arbetsmiljöfråga, men då med fokus på vad som sker ”i produktionen” eller ”innanför staketet” och inte för tredje part.

Att verka för en integrering av trafiksäkerhet i hållbarhetsarbete/-redovisning är till stor del en kommunikativ och pedagogisk uppgift. Kommunikativ i betydelsen att trafiksäkerhet behöver kommuniceras som en hållbarhetsfråga och som en del i Agenda 2030. Pedagogisk i betydelsen att underlätta förståelsen för den trafiksäkerhetspåverkan en verksamhet har i sin värdekedja och hur denna påverkan kan mätas och följas upp.

För företag i många branscher krävs insatser för att hållbarhetschefer och personer som arbetar med företagens transporter ska börja se trafiksäkerhet som en hållbarhetsfråga. Det som krävs för att integrera trafiksäkerhet i hållbarhetsarbete och -redovisning är för det första att trafiksäkerhet finns med i GRI och andra standarder för hållbarhetsredovisning. Detta
nämns av flera av intervjupersonerna. Det kan argumenteras för att trafiksäkerhetsrisker är en arbetsmiljöfråga och att trafiksäkerhet därmed är en del av det som i GRI kallas OHS (Occupational Health and Safety). Samtidigt är det få av studerade hållbarhetsredovisningar som lyfter in trafiksäkerhetsrisker i OHS och därmed kan det behöva förtydligas att trafiksäkerhet också bör vara med. Tidigare studier visar också att det behövs en bättre integrering av trafiksäkerhetsrisker i arbetsmiljöarbetet.

Att det ställs krav i årsredovisningslagen på att årliga hållbarhetsrapporter också innehåller trafiksäkerhet är ytterligare en drivkraft som nämns av intervjupersonerna. Precis som för
standarderna (som exempelvis GRI) kan man återigen argumentera för att trafiksäkerhet redan kan ingå enligt lagtexten men det kan behöva förtydligas.

Det behövs stöd/verktyg för att mäta och följa upp verksamheters trafiksäkerhetspåverkan och för att integrera i hållbarhetsarbete/-redovisning och för detta pågår utvecklingsprojekt, till exempel genom FIA Road Safety Index. Därutöver kan det även behövas anpassat stöd för olika typer av verksamheter i olika branscher.

Kravställandet är grunden i att arbeta med sin trafiksäkerhetspåverkan inom ramen för hållbarhetsarbete/-redovisning. Det kan handla om att ställa interna trafiksäkerhetskrav på verksamhetens olika processer, men också om att ställa krav på leverantörer. I frågan om att mäta och följa upp sin trafiksäkerhetspåverkan som verksamhet måste krav ställas på leverantörer om att rapportera efterfrågade indikatorer (till exempel olyckor).

Det är tydligt från såväl litteraturgenomgången som intervjustudien att det generellt finns en outnyttjad trafiksäkerhetspotential genom kravställandet vid inköp och upphandling av transporter. Att det finns en tydlig efterfrågan på trafiksäkerhet från kunder/beställare, och på trafiksäkerhet som en del i hållbarheten, är den i särklass viktigaste drivkraften.

Många intervjupersoner menar att offentliga aktörer generellt är dåliga på att ställa krav och att kraven dessutom sällan följs upp. Det innebär att företag som arbetar aktivt med trafiksäkerhet inte blir premierade för det och att transportköparna missarmöjligheten att driva på trafiksäkerhetsutvecklingen. Kravställandet tycks generellt ha kommit längre på miljösidan. För offentliga aktörer finns en förväntan om att ta ansvar och vara föredöme, men offentliga aktörer ska också utifrån de lagar som styr offentlig upphandling verka för att samhälleliga mål avseende exempelvis hållbarhet nås.

Även privata transportköpare har möjlighet att påverka trafiksäkerhetsutvecklingen genom sitt kravställande, både inom och utanför Sverige genom att de verkar på en global marknad.
Flera av de intervjuade företagen som är transportköpare ställer också krav, men det varierar hur skarpa kraven är. Kraven är formulerade för att passa för många olika marknader, länder
och inköpsområden. Det kan innebära formuleringar i stil med att ”leverantören ska följa aktuella lagar och regler”. Det blir i praktiken vagt och sannolikt inte verkningsfullt.

Det behövs således sannolikt stöd för kravställandet när det gäller trafiksäkerhet för såväl offentliga myndigheter som privata transportköpare – även då för uppföljning av kraven som
sällan görs med tillräcklig systematik. Även vikten av dialog med transportleverantörerna för att tillsammans skapa förändring lyfts fram i några intervjuer.

I slutändan handlar drivkrafterna för trafiksäkerhet som hållbarhetsfråga om affärsnytta. Affärsnytta genom att verksamhetens trafiksäkerhets- och hållbarhetsarbete svarar mot
kundkrav och att hållbarhetspaketering ger en ekonomisk besparing, stärker varumärke och att verksamheten uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, och så vidare

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 3 481,5 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Hanna Wennberg, Frida Odbacke, Pernilla Hyllenius Mattisson, Michael Lundgren
Utgivare: Trivector Traffic
Utgivningsdatum: 2022-11-04
Diarienummer: TRV 2020/119328
Antal sidor: 85
Språk: Svenska
Kontaktperson: Peter Larsson, PLkvtvu