SNABBA LANDTRANSPORTER - POTENTIALSTUDIE OCH JÄMFÖRELSE

Projekt:

Snabba landtransporter i en nordisk kontext

Sammanfattning:
Denna studie behandlar samhällseffekter av investering i snabba landtransporter med fokus på tre tekniker: höghastighetståg på järnväg (HSR), magnettåg och hyperloop. Målsättningen är att utvärdera potential till måluppfyllnad för respektive teknik och därmed teknikernas framtidsutsikter i en svensk kontext. På så vis kan studien stödja beslutsfattare när framtida inriktningsbeslut för forskning och investering kopplat till teknikerna ska tas.
Studiens delar inkluderar:
• Bakgrund till teknikerna och jämförelse dem emellan.
• Genomgång av transportpolitisk målbild och skillnad i uttolkning på olika beslutsnivåer.
• En stråkstudie för att kontextualisera de olika teknikernas för- och nackdelar.
• En utvärdering av ekonomiska nyttor för de olika utredningsalternativen.
• En utvärdering av sociala nyttor för de olika utredningsalternativen.
• Slutsatser och återkoppling till frågeställningar.
Litteraturstudie har varit den huvudsakliga vetenskapliga metoden, och detta genomsyrar alla delar. Litteraturstudien har kompletterats med intervjuer för att erhålla en djupare förståelse för de olika teknikerna, skillnader dem emellan och förespråkares syn på möjliga nyttor. Beräkning och analys har också varit viktiga delar, som förutsättning till stråkstudie och metod för samhällsekonomisk kalkyl.
Jämförelsen mellan teknikerna är svår, på grund av stora osäkerheter och motstridig information. Det finns stora luckor i den akademiska litteraturen särskilt avseende hyperloop, men även till viss del magnettåg. Mycket information kommer från tidningsartiklar, utvecklare och entreprenörer. De jämförelser som finns mellan teknikerna är ofta tydligt tesdrivande och tenderar att sakna substantiella underlag. Skillnaden i hur beprövade teknikerna är har stor betydelse i sammanhanget – från järnväg med mer än hundra års beprövad erfarenhet till hyperloop som ännu befinner sig på teststadium, med osäkerhet om det alls kommer att fungera.
Några huvudpoänger i jämförelsen mellan teknikerna:
• Det är tydligt att potentialen för högre maxhastighet är större för magnettåg och hyperloop än HSR, men det är inte nödvändigtvis tekniken i sig som sätter gränser. Högre operativ hastighet leder till många och stora följdproblem – spårgeometri, landskapsintrång, bullereffekter, energiförbrukning, med mera. Detta gäller oavsett vald teknik. Följdproblemen av att köra snabbare överskuggar ofta nyttorna.
• HSR har en unik fördel tack vare integreringen i det befintliga systemet. Möjligheten att utnyttja befintliga banor (järnvägsspår) ger förutsättningar för bättre kapacitetsutnyttjande, mer effektiv trafikering, positiva synergieffekter med befintlig trafik med mera.
• Allt talar för att hyperloop är väsentligt dyrare än de andra teknikerna, hur mycket dyrare är dock svårt att säga. I jämförelsen mellan magnettåg och järnväg är prisskillnaden osäker, i det allmänna fallet. Helt avgörande för både investerings- och driftskostnader är den dimensionerande hastigheten. En högre dimensionerande hastighet innebär väsentligt högre kostnader.
Stråkstudien använder Stockholm – Oslo som case, med olika dimensionerande hastigheter för de olika teknikerna. Stråkstudien ska inte betraktas som en förstudie, den tjänar endast till att kontextualisera teknikerna. Två saker sticker ut i caset:
• Magnettåg och HSR trafikerar mellanliggande städer i stråket (Västerås, Örebro, Karlstad), medan hyperloop endast trafikerar ändpunkterna Stockholm och Oslo. Det tar så lång tid att accelerera och bromsa in till de höga hastigheterna att mycket av restidsnyttan för hyperloop försvinner om det är allt för tätt mellan stationerna.
• HSR kräver mycket mindre nyinvestering. Till stor del kan befintlig infrastruktur utnyttjas/rustas upp och endast två helt nya länkar behöver byggas. Magnettåg och hyperloop kräver ny infrastruktur hela vägen.
Stråkstudien visar på störst totalt resande för magnettåget, eftersom det trafikerar alla städer men är snabbare än HSR. Detta innefattar dock endast resor med de ”nya” tågen. Påverkan på regionalt resande och godstrafik är inte inkluderat, dessa tågs trafikering skulle gynnas klart mest av HSR-alternativet.
Alla alternativ skulle medföra en stor överflyttning av resor, särskilt från flygtrafiken. I fallet för magnettåg och hyperloop är analysen att flygtrafiken på sträckan skulle kunna konkurreras ut. Det baseras på antagandet att tidigare erfarenhet för HSR också kan tillämpas på magnettåg och hyperloop.
Den ekonomiska kalkylen visar på störst samhällsekonomiska nyttor för hyperloop, följt av magnettåg och därefter HSR. Kalkylförutsättningarna missgynnar dock HSR eftersom de flesta parametrar som inte kvantifierats i kalkylen talar till HSRs fördel. Man bör särskilt anmärka att investeringskostnaden inte finns med i kalkylen. Allt talar för att denna skulle vara klart lägst för HSR-alternativet, eftersom befintlig infrastruktur i hög grad kan utnyttjas och eftersom alternativet dimensioneras för en mycket lägre hastighet. Vår bedömning är att HSR hade varit det mest lönsamma alternativet, om dessa felkällor hade kunnat inkluderas i kalkylen.
Snabba lantransporter kan också ha effekter på sekundära marknader, så kallade Wider Economic Impacts. Dessa effekter kan kategoriseras som inducerade investeringar, sysselsättningseffekter och agglomerationseffekter. Om dessa effekter uppstår kan det innebära ett starkare bidrag för ekonomisk utveckling i en region. Det finns exempel på där denna typ av effekter har uppstått till följd av HSR-investering, men också exempel på där sådana effekter uteblivit. Dessa effekter tycks vara kontextberoende och svåra att förutse. Vi har inte kunnat identifiera någon teknik som är särskilt sannolik att ge upphov till dessa effekter.
Nyttor från snabba landtransporter tenderar att fördelas ojämlikt och det är ofta redan starka grupper som gynnas. Människor som bor i större städer gynnas mer än de som bor i mindre städer eller på landsbygd. Socioekonomiskt starka grupper tenderar att i högre grad ta del av nyttor. Män tenderar att gynnas mer än kvinnor. Alla dessa effekter är mer påtagliga vid högre operativ hastighet, vilket innebär att den ökande ojämlikheten blir störst för hyperloop och minst för HSR så som alternativen är definierade i stråkstudien. De som reser snabbt och långt får störst nyttoeffekter, medan negativa effekter kan drabba helt andra grupper. Detta inkluderar exempelvis barriäreffekter, bullereffekter och lanskapsintrång.
Snabba landtransporter blir också ett tydligt bidrag till en samhällsutveckling där längre vardagsresor blir norm. Detta kan ha positiva effekter för individer, men skapa negativa tillgänglighetseffekter på systemnivån. Ökat resande riskerar exempelvis att utarma lokalt närings- och föreningsliv och försvaga graden av samhörighet för människor där de bor.
Vi bedömer att HSR är den av de tre teknikerna som har störst potential för måluppfyllnad i generell mening, men att de andra teknikerna kan fylla ett syfte som nischtekniker eller komplement. HSRs fördel ligger i hög grad i möjligheten till integrering med befintligt system och de alternativa teknikerna har därmed större konkurrenskraft i stråk där denna aspekt är mindre framträdande.

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 1 527,5 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Lucas Glasare, Emma Lindvall, Joakim Ahlberg, Charlotte Söderberg, Ola Olsson och Lars Drageryd
Utgivare: Ramboll Sverige AB
Utgivningsdatum: 2020-12-18
Diarienummer: TRV 2019/120001
Antal sidor: 86
Språk: Svenska
Kontaktperson: Einar Tufvesson, US