Artrik Energiutvinning - - Energiutvinning från biomassa och ökad biologisk mångfald inom väg- och järnvägsområden

Projekt:

”Artrik energiproduktion” - Energiproduktion från biomassa och ökad biologisk mångfald inom väg- och järnvägsområdet

Sammanfattning:
Trafikverket sköter årligen betydande ytor längs vägar och järnvägar. Det statliga vägnätet omfattar exempelvis närmare 100 000 km. Dessa vegetationsområden har blivit alltmer värdefulla för den biologiska mångfalden i takt med att traditionellt hävdade biotoper har blivit mer sällsynta i landskapet. Dessa områden utgör också en betydande areal för produk-tion av biomassa. Att samla upp, processa och nyttiggöra denna biomassa för energiändamål är ett sätt att komma närmare målet om ett fossilfritt samhälle. Syftet med denna förstudie var att översiktligt undersöka möjligheterna för tillvaratagande av gräs- och vedartad biomassa längs våra vägar och järnvägar för energiändamål, samtidigt som en större artrikedom möjliggörs.

En slutsats är att vägkanter har stor potential för utveckling av biologisk mångfald, framförallt genom förändrad och anpassad skötsel. Skötseln bör primärt inriktas på att bevara och stärka nuvarande värden, och på restaurering av tidigare viktiga ytor. Det finns stora möjligheter att arbeta med anpassad skötsel för att uppgradera den stora arealen som i nuläget inte har något unikt värde. Näringsnivåer, slåttertidpunkter och uppsamling av material är kritiskt för ytornas värden och möjliga utveckling.

Under det senaste decenniet har teknik utvecklats i bl.a. Tyskland och Nederländerna för uppsamling, transport och hantering av biomassa från väg- och järnvägs¬områden. Valet av tek-nik och logistiksystem ska alltid ses i ett helhetsperspektiv, t.ex. när det gäller lokalisering av produktions¬ytor, lagringsplatser, slutanvändare och deras kvalitetskrav på råvaran. Fall¬studier behöver därför göras för ett större geografiskt område med syfte att ta reda på hur det ekono-miska utfallet blir för olika teknik- och logistikscenarier.

Den uppsamlade biomassan kan utgöras av färsk gräsartad, torr höaktig samt vedartad biomassa. Dessa kan användas som fastbränslen (i form av t.ex. balar, flis eller pellets) eller omvandlas till flytande bränslen (t.ex. etanol eller syntetisk diesel) eller gasformiga bränslen (t.ex. biogas, syntetisk naturgas eller DME). F.n. torde produktion av biogas vara mest intressant för gräsartad biomassa, och användning i värme-/kraftvärme¬verk för vedartad biomassa. Ny teknik, t.ex. IFBB (integrerad fastbränsle- och biogasfram¬ställning från biomassa) och den s.k. Florafuel-metoden kan dock bli kommersiellt intressanta inom en snar framtid.

En grov uppskattning av den totala tillgängliga energipotentialen visade att den är i storleks-ordningen 0,5-1,5 TWh/år. Det är främst mindre vägar och järnvägskorridorer som bidrar till potentialen. En förbättrad metodik behöver utvecklas för potentialuppskattningarna, bl.a. behövs en verifiering av avkastningsnivåer. Dessutom behövs mer kunskap när det gäller uttagsbredder och förutsättningar för fler än en skörd per år, samt vilken eventuell betydelse tillämpning av nuvarande regelverk har för skötseln.

I rapporten konstateras också att nya verktyg behöver utvecklas för kvantifiering och vär-dering av miljönyttan vid uppsamling av ¬vegetation längs vägar och järnvägar. Ett viktigt verktyg för att styra till ett ökat uttnyttjande av denna energiråvara är Trafikverkets upphandlings¬förfarande vid s.k. baskontrakt för underhåll. Nya affärsmodeller behöver också utvecklas för att öka incitamenten för insamling av biomassan.

Rapporten avslutas med några förslag på hur framtida pilotstudier skulle kunna utformas för att få igång ett ökat energiutnyttjande av vegetationen längs våra vägar och järnvägar.


Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 1 389,1 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Tobias Emilsson, Urban Emanuelsson, Roman Hackl, Julia Hansson, Anders Larsolle, Daniel Nilsson, Thomas Prade, Sven-Erik Svensson
Utgivare: IVL Svenska Miljöinstitutet och SLU Sveriges lantbruksuniversitet
Utgivningsdatum: 2017-03-31
Diarienummer: TRV 2016/42780
ISSN: 1654-9406
Antal sidor: 59
Språk: Svenska
Kontaktperson: Håkan Johansson, PLkvm
Beställ från: IVL Svenska Miljöinstitutet och SLU Sveriges lantb