Det urbana stationssamhället, forskning- och praktikeröversikt 2013 Mistra Urban Futures

Projekt:

Mistra Urban Futures

Sammanfattning:
Järnvägen och järnvägsstationerna har historiskt haft en stor betydelse för
kommunikationer och välstånd, inte bara i Sverige, utan även globalt. Den historiska
forskningen har belyst betydelsen för kultur, fritid och hushållsliv. Samhällslivets
förändring och den fysiska planeringen har också studerats. Under senare år har allt
större förhoppningar väckts om järnvägstransporters och stationssamhällens betydelse
för tillväxten i samhällsekonomin och för möjligheter till hållbar utveckling och
minskad klimatpåverkan. Det finns ett flertal nutida studier som ger en god bild av
ekonomiskt värdeskapande utifrån exempelvis köpbeslut. Hur värderar människor
närhet till kollektivtrafik och att bo i stationsnära lägen? Det finns forskning som
visar att närhet till kollektivtrafik påverkar fastighetsvärden. Det finns också flera
undersökningar från senare tid av vilka kvaliteter som resenärer värdesätter i
kollektivtrafiken. Däremot har ingen undersökt relationen mellan livsstilsval och
motiv för att bo i det hållbara samhället som motsvaras av ett tänkt framtida
stationssamhälle. Det goda livet som Västra Götalandsregionen vill ge sina invånare –
kan det livet levas i det urbana stationssamhället? Vad för värden kan skapas i nästa
generation av stationssamhällen? Vilka preferenser motsvarar det? I denna
kunskapsöversikt ger vi en bild av aktuella perspektiv och problem. En viktig fråga
som behöver studeras mer är hur stationssamhället värderas som plats för vardagslivet
och som lösning på hållbar utveckling.
Flera av de stationssamhällen som finns idag etablerades i samband med
järnvägens införande. Intresset har nu åter ökat för att utveckla stationssamhällen med
möjligheterna till energieffektiva transporter, hållbar samhällsutveckling och
regionförstoring med större arbetsmarknad. I kunskapsöversikten visar
praktikerexemplen på vilka möjligheter en utveckling av stationerna kan ge och vilka
framgångsfaktorerna har varit. Deras erfarenheter visar också på ett kunskapsbehov
som är kopplat till processen och behovet av tekniska lösningar. De har satsat på att
utveckla sina samhällen för att:
• öka eller skapa en ekonomisk tillväxt
• tillgodose ett behov av kapacitetsökning
• lösa bostadsfrågan
• förtäta som ett alternativ till stadsutglesning
• utveckla staden genom ökad attraktivitet – främst för nuvarande invånare
• förbättra arbetsmöjligheterna genom närhet till kollektivtrafik
• knyta ihop delar inom staden
• skapa bättre förbindelser med andra orter
• uppnå dagens mål för samhälls- och transportplaneringen.
Några framgångsfaktorer som vi har sett i de olika exemplen är att man:
• samarbetar med flera aktörer
• har en gemensam målbild för samhälls-, bostads- och trafikutvecklingen
tidigt i processen
• medvetet planerar utifrån sin vision trots kritik och begränsningar
konsekvent lyfter fram kvaliteter med projektet i samband med diskussioner
om prioriteringar
• skaffar ytterligare finansiering till projekten genom regionala eller nationella
medel eller EU-fonder
• genomför åtgärder enligt plan och lyfter fram goda exempel med fallstudier
• utvecklar kunskap med exempelvis studiebesök
• utvecklar handböcker och modeller exempelvis inom fysisk planering,
ekonomi, utsläpp, ortsanalys och värderingar.
Det finns ett antal områden som exemplen vi studerat inte arbetat så mycket med,
men som kom upp på kunskapsseminariet om urbana stationssamhällen den 6 mars
2013 om ett behov att utveckla mer kunskap kring:
• metoder för uppsökande och upprätthållandet av en aktiv dialog med olika
målgrupper
• hur skapa förståelse för val av inriktning och konsekvenser i
planeringsprocessen
• sätt att lyfta fram och marknadsföra värden som attraherar personer att
bosätta sig i kommunen
• kunskap om vad människor värderar i ett stationssamhälle
• stärka det regionala perspektivet och dess mervärde
• energiaspekter i stationsnära läge
• god ljudmiljö
• begränsning av vibrationer och utsläpp.

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 2 725,4 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Alice Dahlstrand Trafikverket, Joakim Forsemalm GU, Karl Palmås Chalmers med flera
Utgivare: Mistra Urban Futures
Utgivningsdatum: 2013-03-01
Diarienummer: TRV 2010/11730
Antal sidor: 48
Språk: Svenska
Kontaktperson: Alice Dahlstrand, PLa1p
Beställ från: Mistra Urban Futures