Landskapsanalys för transportinfrastruktur

Projekt:

Bättre landskapsanalys för transportsektorn: utgångspunkt för MKB och gestaltningsprogram

Sammanfattning:
Rapporten ”Landskapsanalys för transportinfrastruktur” har tagits fram inom forskningsprojektet
”Bättre landskapsanalys för transportsektorn” (2010-2013) i samverkan mellan SLU och VTI och
handlar om hur man kan arbeta med landskapsanalys (LA) i planläggningsprocessen för väg- och
järnvägsprojekt. Vi kallar den ett kunskapsunderlag, och dess främsta syfte är att förmedla relevant
kunskap från forskarsamhället till Trafikverkets landskapsexperter och därmed stödja Trafikverkets
möjligheter att leverera den landskapsanpassade infrastruktur som regeringen kräver.
Fokus för arbetet har varit planläggningsfasen, dvs. när man enligt den sammanhållna vägprocessen
kommit så långt att vägen/järnvägen ska prövas i en fysisk miljö. Den här rapporten tar vid
efter det strategiska skede som hanteras i rapporten ”Landskap i långsiktig planering” (Trafikverket
2012). ”Projektet har utförts med utgångspunkt i att LA ska vara en grund på vilken MKBprocessen
vilar men också ge viktig bakgrundskunskap för gestaltningsprogrammet (GP).
En anledning till projektets tillkomst är de ökade krav på helhetssyn som den Europeiska
landskapskonventionen (ECL), som trädde ikraft i Sverige 2011, ställer på projekt som påverkar
landskap. Det gäller inte bara landskap som har bedömts som vetenskapligt värdefulla eller har
erkänt stora skönhetsvärden, utan också de så kallade vardagslandskap som omger våra städer och
samhällen. Det är landskap där många människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid och där
utbyggnad av transportinfrastruktur får stor påverkan på de värden som är viktiga för brukarna.
ELC betonar landskapets betydelse som en del i människors utformande av sin egen identitet
såväl som sin gruppidentitet och dessutom allas rätt att vara delaktiga i värderingen av de landskap
som berör dem. Europarådet (2008) skriver i sina rekommendationer för implementeringen av
ELC att allmänhetens medverkan bör finnas med genom hela planerings- och beslutsprocessen i
frågor som rör landskap. För det anför man dels demokratiska skäl, som grundar sig i uppfattningen
att alla människor har intressen i landskapet och i den meningen också är sakägare. Dels anförs
kunskapsskäl, närmare bestämt att genom allmänhetens medverkan öka medvetenheten om landskapet
och dess värden såväl hos allmänheten som hos berörda experter.
Arbetet inom projektet har bland annat gått ut på att finna och beskriva metoder som passar
att användas i infrastrukturprojekt och som på ett rimligt sätt motsvarar det ELC föreskriver och
rekommenderar. Särskilt fokus har satts på frågan om hur den berörda allmänhetens syn på sina
landskap ska kunna komplettera och samverka med den expertkunskap som hittills helt dominerat
LA inom transportsektorn.
Den utgångspunkt som vi valt är den väl beskrivna och prövade metodansatsen ”Landscape
Character assessment” (LCA) från Storbritannien, som har ett brett angreppssätt men kan sägas vara
mindre välutvecklad när det gäller frågor kring landskapets historia och utveckling. Därför visar vi
hur man kan kombinera den med metoden ”Historic Landscape Characterisation” (HLC) och hur
man kan arbeta i de båda faserna beskrivnings- respektive bedömningsfas. På svenska benämner vi
dessa metoder: landskapskaraktärisering respektive historisk landskapskaraktärisering.
Eftersom utvecklingen av allmänhetens medverkan i LA inte är så stark överhuvudtaget har
vi också fångat upp och delvis själva utvecklat metoder för dialog med berörda människor, där
deras värderingar står i fokus. Det gäller en kartbaserad enkät, kartnålsmetoden, och en variant på
gåtursmetoden som vi här kort och gott kallar busstur. Frågan om ljud – inte bara buller – är också
ett ämne där LA hittills varit relativt svag. Där har vi bedrivit utvecklingsarbete, som resulterat i en
mobilapplikation för karaktärisering av ljudlandskap.
I uppdraget för det här projektet har det inte ingått att studera ekologisk landskapsanalys i sig.
Däremot har vi redovisat hur vi tänker att den ekologiska analysen, landskapskaraktäriseringen
8 landskapsanalys för transportinfrastruktur
och den historiska landskapskaraktäriseringen ska kunna samverka för det eftersträvade helhetsperspektivet.
För att nå detta menar vi vidare att metoderna kulturmiljöanalys (DIVE) och strukturanalys
också kan ge viktiga bidrag. Vi presenterar kort dessa metoder och deras tänkta roller i LA
för väg- och järnvägsprojekt.
Landskapskaraktärisering är alltså inte en enhetlig metod utan det vi kallar ansats eller ramverk,
som kan anpassas efter projektets art och skala och efter landskapets egenskaper, dess sårbarhet
och vilka värden som kan förutses ha betydelse för allmänheten såväl som för vetenskap och andra
intressen. I rapporten finns därför information om hur olika specifika metoder kan kombineras
och dessutom viss information om hur man kan prioritera i olika fall, vilka underlagsmaterial som
kan var lämpliga etc.
Kravet på att ge berörd allmänhet såväl som andra sakägare möjlighet att medverka i landskapskaraktäriseringen
innebär knappast att specialisterna, landskapsexperterna, får mindre ansvar
i processen. Frågan om kommunikation med sakägarna och sammanvägning av olika intressen
kräver stor omsorg och skicklighet. I rapporten noterar vi det och ger förslag om hur denna kommunikation
ska kunna planeras och utföras på ett effektivt och kvalitativt gott sätt.
I många väg- och järnvägsprojekt krävs att en MKB genomförs för att i förväg beskriva vilka
konsekevenser för människors hälsa och för miljön som projektet ifråga kan komma att ge upphov
till. Vi beskriver i rapporten hur kunskap från den genomförda LA kan användas som underlag
för MKB i flera avseenden och vid olika tillfällen i vägplanläggningen. På motsvarande vis
vill vi också peka på hur kunskap som tas fram inom LA kan vara till nytta i arbetet med det
Gestaltningsprogram (GP) som arbetas fram inom planläggningsprocessen. MKB och GP kan i
många fall ses som slutprodukter för en stor del av arbetet med LA.
För att LA skall kunna bidra till väg- och järnvägsplanläggning och till MKB och GP behöver
krav ställas på dem som har att genomföra LA. Vi har inom ramen för projektet undersökt vad som
bör ingå av kvalitets- och kompetenskrav vid upphandling av LA. Detta redovisas i rapporten som
ett förslag på vad en upphandling bör innehålla.
Avslutningsvis finns i rapporten en översikt och beskrivning i tabellform av exempel på projekt
och metoder som vi hänvisat till i texten. Den innehåller uppgifter om sammanhang, genomförande,
mm. och länkar eller andra hänvisningar till källor för vidare läsning.

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 7 336,1 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Ulla Berglund, Jenny Nord, Malin Eriksson, Hans Antonson, Andrew Butler, Karin Hammarlund, Per Hedfors, Ann Åkerskog
Utgivare: SLU - Sveriges lantbruksuniversitet
Utgivningsdatum: 2013
Diarienummer: TRV 2010/13900
ISBN: 978-91-85735-29-7
ISSN: 1654-0565
Antal sidor: 93
Språk: Svenska
Kontaktperson: Marit Montelius, IVtmam och Anna Lindell, US