Landskapsanalys och upphandling - En intervjustudie med aktörer i väg- och järnvägsplaneringen

Projekt:

Bättre landskapsanalys för transportsektorn: utgångspunkt för MKB och gestaltningsprogram

Sammanfattning:
Denna rapport bygger på intervjuer av 12 nyckelpersoner i frågor som rör landskapsanalys
(LA) i planeringsprocessen för väg och järnväg samt kring upphandling av dessa.
Bakgrunden är att landskapsanalyser sedan länge har använts som ett stöd i översiktlig
planering samt för stora projekt som t.ex. väg- och järnvägsbyggen. Vägverket fastslog i
sin strategiska plan att landskapsanalys och gestaltningsprogram ska genomföras för
alla vägprojekt i det statliga vägnätet från och med 2010. Det saknas emellertid ett
regelverk kring vad som ska analyseras på vilket sätt. I rapporten finns även en första
skiss till upphandlingsunderlag för landskapsanalys.
De intervjuades erfarenheter och åsikter skiljer sig märkbart åt och av detta kan man dra
slutsatsen att projektledare inom Trafikverket arbetar olika beroende på vilken region de
arbetar inom eller inom vilket projekt de arbetar. Exempelvis saknas dels en gemensam
syn om innebörden av landskap, dels att landskap, som det beskrivs av respondenterna,
inte särskilt väl korresponderar med landskapsbegreppet så som det är utformat i
Europeiska landskapskonventionen (ELC). Ett snarlikt resultat gäller begreppet
gestaltningsprogram, medan begreppet MKB (miljökonsekvensbeskrivning) är väl
etablerat och inte ifrågasätts av de intervjuade eftersom det stöds av både lagkrav och
handböcker.
Ett annat resultat är att det inte finns mycket till samsyn kring LA annat än om
avsaknaden av riktlinjer och hjälp från den ansvariga myndigheten (Trafikverket) i form
av en separat handbok, eller ett avsnitt i de befintliga MKB-handböckerna. Det är
påfallande hur viktigt en gemensam handbok eller snarlikt dokument tycks vara för de
intervjuade. Det råder osäkerhet kring hur kvaliteten hos en LA säkerställs och ofta
förutsätts granskningen i MKB-processen vara en garant även för LA. Två synsätt
förekommer bland de intervjuade om när en LA bör genomföras; dels tidigt i
planeringsprocessen, dels löpande genom hela planeringsprocessen. Men egentligen
finns det, med nuvarande planeringssystem, också en tredje syn, nämligen att LA är en
del av MKB, dvs. ett arbete som genomförs första gången i vägutredningskedet.
Majoriteten av respondenterna anser att upphandling av LA är viktigt inte minst för att
säkerställa dess kvalitet, men samtidigt framgår det att LA sällan handlas upp separat,
även om det tas fram ett sådant kunskapsunderlag. Intervjuerna visar på svårigheten att
som projektledare veta att en LA skall handlas upp separat, vad som skall ingå och att
kunna uttrycka detta tydligt vad gäller källmaterial, kompetens, metoder och omfång
samt, kanske viktigast av allt, att kunna motivera varför inte alltid det lägsta anbudet bör
antas. Det förefaller svårt att formulera anbud i form av att både kunna välja utifrån det
billigaste priset och samtidigt lyckas få rätt kompetens och tidigare erfarenhet av att
göra LA. När en upphandling sker idag förefaller det enligt intervjusvaren främst vara en intern fråga för Trafikverket att formulera kraven i förfrågningsunderlaget rörande
LA och MKB. Trafikverket gör enligt några av respondenterna inga uppföljningar av
huruvida konsultbolagen följer förfrågningsunderlagen eller ej.

Länk till publikation i fulltext (pdf-fil, 360,8 kB. Öppnas i nytt fönster)

Författare: Hans Antonson, Ann Åkerskog
Utgivare: VTI
Utgivningsdatum: 2011
Diarienummer: TRV 2010/13900
Språk: Svenska
Kontaktperson: Marit Montelius, IVtmam