Forskning och Innovation

Avslutat projekt

Benämning

Beställardriven kvalitetsförbättring i mellanstora infrastrukturprojekt

Utförare

Chalmers Tekniska Högskola AB

Beskrivning

Projektets övergripande syfte är att bidra till en höjning av kvalitetsnivån i mellanstora infrastrukturprojekt där beställare, ingenjörskonsulter, entreprenörer och underentreprenörer tillsammans samverkar till en hög kvalitet i projekten. Mellanstora infrastrukturprojekt är från 100 miljoner till 1 miljard SEK. Projektet planerar att genomföra ett forskningsbaserat förändringsarbete, siktande på att skapa excellent design och produktion av infrastruktur. Med excellent design och produktion av infrastruktur förstås ett upplägg där Trafikverkets kravställande leder till en samordnad företagsstrategi för ett högkvalitativt genomförande av projekt hos konsult- och entreprenadföretag. Samverkan mellan Trafikverkets kravställande som beställare och företagens respons på detta är grundläggande i detta arbete. Detta innebär en markant förändring och utökning av kvalitetsarbetet hos såväl Trafikverket som hos konsult och entreprenadföretag i förhållande till dagens metodik baserad på egenkontroll. En litteraturstudie och en nulägeskartläggning är basen för en planerad förändring i kvalitetsarbetet i två utvecklingsallianser, bestående av två företag och Trafikverket. Även andra aktörer som är aktiva i infrastrukturprojekten ingår. Processen drivs, kartläggs och analyseras av projektet. Resultatet av utvecklingsarbetet båda i etapp 1 och 2 evalueras på forskningsbasis, där målgruppen är byggföretag i Svensk Byggbransch, vilka arbetar med infrastrukturprojekt i alla storleken, men som vil kunna använde projektresultaten. Målgruppen består primärt av praktiker och sekundärt av forskare, vilket innebär att information och spridning av resultaten planeras ske genom seminarier och en kommunicerande rapport som delges Trafikverket och branschen för implementering. Om projektet kan bidra med en kvalitetsförbättring på 8% per år vilket är högst rimligt innebär detta besparingar på i storleken 2 miljarder i Trafikverket investeringsverksamhet. Om Trafikverket tillsammans med branschen lyckas med detta leder det till en klar produktivitetsförbättring vid skapande av infrastruktur vilket kommer hela samhället till gagn.
Infrastrukturprojekt har, i likhet med byggprojekt, kvalitetsbrister (Barber et al. 2000, Hart et al 2014, Love et al 2016) och internationella aktörer, ingenjörskonsulter och entreprenörer arbetar med och är utmanade av frågan (Bechtel 2015, Hernandez 2017, Mahalingam 2005). Dessa kvalitetsbrister kostar Trafikverket och därmed samhället cirka 2 miljarder varje år, uppskattningsvis.
Svenska byggföretag, aktiva i infrastrukturprojekt, genomför inte sina byggprojekt efter principer som tillämpas hos företag i många andra branscher med högkvalitativ design och produktion (Sijaric 2017, Warsame et al 2014), Det gäller till exempel användning av Quality Function Deployment (Ahmed et al 2003) och Six Sigma (McKenna 2005, Sjöqvist & Vrbanc 2016), som i stort inte används. Kvalitetsutmaninger har diskuterats under lång tid i byggbranschen (Josephsson och Saukkoriipi 2005) och omfattar både låg- och högkostnadsbyggnation. Tyvärr bidrar alla aktörer i byggprocessen på något sätt till sämre kvalitet. Beställaren har en otydlig kravställning och uppföljning av kvalitetsarbetet, och/eller den utförs under tidspress, vilket tenderar att resultera i uppköp av entreprenörer på ett bristfälligt underlag med priskonsekvenser som följd. Kvalitetsprocedurer är inte välkomna, varken i projekteringsprocessen eller på byggarbetsplatsen och/eller negligeras att utföras enligt förskrifter då de ses som extra arbete (Koch & Jonsson 2015), och koordinationen brister i många fall (Apelgren et al 2004, Barber 2000, Love et al 2016, Schultz 2012).
En möjlig, central strategi är att göra excellent kvalitet till ett beställarkrav, därmed influera på företagsstrategin för kvalitet hos konsulter och entreprenörer och samtidigt etablera ett samarbete för en samordnad byggprocess vilken leder till en excellent infrastrukturprojektering och -produktion. Excellent infrastrukturproduktion förstås här som en samordnad företagsstrategi för högkvalitetsproduktion (Bassioni 2008), som presterar markant bättre än ett system baserat på egenkontroll. Strategin omfattar till exempel områden så som ledarskap (Hart et al 2014), strategi, projekterings- och produktionsledning, kundfokus, och medarbetarfokus (Bassioni 2008). Den utgörs av ett utvecklingssamarbete mellan beställare, konsulter och entreprenör - en ryggrad for kvalitet. Vidare är det sannolikt att ett utvecklingsarbete med syfte att skapa en excellent presterande anläggsprojektering och -produktion, skulle kunna hämta inspiration ifrån internationella koncept (till exempel ”Assessment and Resilience model” (Hart et al 2014), ”Business Excellence”, Bassioni 2008, ”Design Quality Indicator” (Chang &Shih 2013),”Quality Function Deployment”, Natee et al 2014, ”Performance Excellence”, Evans et al 2012 eller ”Six Sigma” i projekt, McKenna 2005). Samspelet mellan beställare, konstruktör och entreprenör är centralt, både för design och produktion, men baserar sig inte enbart på kontraktform, utan även på konkreta samverkans- och organisationsformer med integrerad kvalitet, något nyare amerikansk forskning påvisar (Hernandez 2017, Kraft & Molenaar 2014, Molenaar & Kraft 2016, Touran 2008, 2009). Beställaren, konsulten och entreprenören anses vara tre centrala aktörer för att skapa ett lyft av kvalitetsarbetet. Därför föreslås två grupperingar i arbetet mellan beställare/Trafikverket, konsulter, entreprenörer och underentreprenörer.

Genomförandeperiod

den 1 juni 2018 till den 30 maj 2020

Portfölj

Bygga

Målområde

Ökad produktivitet och innovation